San Pedro de Atacama
I fyra dagar har vi varit i San Pedro de Atacama. Första dagen hyrde vi mountain bikes och cyklade runt i Valle de la Luna, rankat som världens torraste plats. Så extremt i sitt klimat att NASA testat maskiner att köra på Mars där, och vissa delar av området har inte sett regn på flera hundra år. Vi stannade där till solnedgången för att se solen försvinna bakom bergen och skapa ett fantastiskt orange-lila sken över himlen.



Dagen efter kände sig Ante tyvärr inte så pigg, troligen på grund av höjden och det torra klimatet, men jag begav mig ut på mountain bike några timmar även den dagen, cyklade genom Valle de la Muerte (dödsdalen) och tog mig upp till Coyote Rock för fantastisk utsikt över Atacamaöknen.

På kvällen åkte vi på en stjärnkikar-tour med astronomer. Vi kollade in stjärnor, galaxer och planeten Uranus genom totalt tio olika teleskop. Atacamaöknen är perfekt för stjärnskådning på grund av att det nästan aldrig är moln här, och det är helt mörkt ute i Atacamaöknen från det att solen går ner tills dess att månen går upp. Man kan se The Milky Way med blotta ögat (tyvärr är den omöjlig att fota med iPhone-kamera, men googla bilder på Milky Way för att se!)
Idag gick vi upp 04.30 för att åka och kolla in Geysers El Tatio, världens tredje största gejsrar, belägna 4320 meter över havet. Det var första gången på så hög höjd för oss, vilket var påfrestande. Vi fick även se varma källor (Ante badade), episkt landskap med höga berg och vulkaner, lamor och andra djur typiska för regionen, också stannade vi i en liten bergsby där jag provade grillspett gjort på lama, vilket var gott.




San Pedro de Atacama är svårt att beskriva. Helt olikt något annat ställe jag sett. Shortsväder på dagarna, medan kvällar, nätter och morgnar blir så kalla att fleecejacka, mössa, jacka och vantar är nödvändiga. Imorse när vi åkte till gejsrarna var det -5 grader, och när vi kom tillbaka till hostelet var det shortsväder igen. Man är konstant torr i munnen trots att man snabbt lär sig att andas genom näsan, och sanden piskar en med jämna mellanrum i ansiktet då starka vindpustar blåser in. Vi har bott på ett jättebra hostel en liten bit utanför den lilla staden, med utsikt över vulkaner som tronar tusentals meter höga och varav månen går upp bakom en av dem. Varje kväll tänder de en brasa som alla samlas kring, och i lördags hade vi en mysig grillfest.
Imorgon påbörjar vi en tre dagar lång jeep tour in i Bolivia, och trots att vi är väldigt taggade på den och allt vi ska se/uppleva, så är det ändå med lite vemod vi lämnar denna unika och fantastiska plats som San Pedro de Atacama i Chile är.